För tidigt =/

Här startade vi halloween firandet tidigt i år, pumpan hade jag köpt för 3 veckor sedan så att det inte skulle vara slut då dagen D kom. Har ju insett att en ny tradition börjar komma fram smygande, speciellt via tv och dagis. Store bror har pratat om Halloween och spöken i många dagar nu.
Sen bommade vi ju själva helgen då dessutom och var och spökade i lördags men det är bara närmst sörjande så att säga så det var inte så farligt.
Wc rullen hade vi också i beredskap för vi skulle ju täcka moffas bilen med det! tyvärr blev det ju inget av det för moffa och momma hade ett paket istället. Ja lillebror fick också ett:

Frassen tror han fått et gym =/

Sen har vi varit och tagit upp bryggan vid villan och hämtat hem alla saker som skall hem till vintern. Jag skulle ju aldrig byta bort denna underbara skatt jag fått men nog har man ju känd längtan till villan och avkopplingen där.Men vi har inte varit så djärva att vi tagit med lillebror och åkt.
Men då vi var och tog upp bryggan så fick han vara hos Farmor och det var så skönt att sätta sig i båten och njuta av havet. Saknaden då man vände ön ryggen var stor men månaderna går så fort och snart skrivs det inte under med trion i villa dagboken uttan 4 klövern istället ;)

Sen har vi försökt vara ute så mycket som möjligt för att njuta av hösten,solen och den friska luften. Vissa dagar har man möt frost och solsken och andra regn och rusk:

 Lite bus (MYCKET BUS) har vi också hunnit med hm.....

 Sen har jag hittat en ABSOLUT super god yoghurt!!! Dessutom visste jag inte att valio tydligen har säsongssmaker, men jag älskar både kokos och persika så detta var helt i min smak!!!:

Och sen lite bilder av Mr sudd som växer så det knakar:

Nä nu återstår ca 17 maskor på storebrors tröja så är den klar, sen väntar ett dop och kalas OCH halloween party runt hörnet! Så till alla som tittar in spöka lungt!!!

Sakta tillbaka...

Börjar känna att jag sakta men säkert börjar anlända tillbaka och börjar njuta av allt igen! Visst är jag trött och det blir fort FÖR mycket men det går åt rätt håll!!!
Jag försöker vara ute mycket och det gör en nog starkare av bara luften haha.
Lillebror äter och ser ut att växa inga problem med honom inte han sover bra och natten är lugn (peppar,peppar).
Storebror är världens finaste storebror och myser och sköter lillebror.
Han är också värdens underbaraste och jag kan bli helt inponerad över hur han är förståelig,har tålamod, sympati och bara är så underbar. Tyvärr är han ingen trevlig värd just nu, alla saker är hans och han bestämmer leken. Kan bli så himla jobbigt ibland så jag vet inte vad jag skall börja göra eller hur jag skall börja hantera detta. Jag antar att eftersom man är trött själv så känns det ännu mera och man nästan helt ärligt börjar gruva sig att ta hem gäster då man får börja göra det. Men detta är väl en efterföljd nu som vi helt enkelt får rida igenom. Men det känns tufft, det är ju inte alla som är förstående.....
Att tala på gäster så från nästa vecka ska jag prova på att ta emot gäster igen känner mig så pass "pigg" i alla fall. Samtidigt så behöver jag ju spara min energi inför dopet den 8.11 och börja tvätta nå fönster och baka och städa men det blir som det blir vi tar det som vi tar det!
Här lite bilder på vad vi pysslar med nu då:

Storebror dukade inför pappas kalas åt sina kusiner

Mys i löven

Promenix

Äventyr längs cykelturen

Otäck upptäckt i skottkärran

Hittat nya vänner bredvid pappas jobb!

Ha det så bra alla och var rädda om er!

Nej är ett svårt ord!

I går var Bebis och jag till RDG (Rådgivningen) på koll. Bebis Walter har gått upp nästan 2 kg!!! Från födsel 3805g tills nu 5540g!!!!Längden har vi också dragit iväg med från födseln 51cm till 55,7 nu!!
Så jag behövde inte vara rädd att jag inte hade mat till att ge honom,men man har ju varit van med flaska så hur ska man veta?!
Så bebis mår bra,växer och njuter!

Min granskning gick sådär,Jag har nu i alla fall uppnått tresiffrigt i min HB-skala efter 2-3 veckor med tvåsiffrigt,och har nu hela 103!!!Oj vad bra tyckte jag men man ska tydligen ha över 130 för att de skall vara nöjda.
Så jag har fortfarande att hålla fred,inget extra göra och inget besök.....Jag fick så småningom börja gå ut och gå MED SÄLLSKAP det var nu inte bara för HBs skull jag inte fått det förrut heller men...

Nu är det ju detta att detta ordet NEJ är så svårt i min värld.
* Jag har så svårt att säga nej till besökare jag vill ju så gärna ha främmande.
* Jag har så svart att säga nej till att ställa upp på olika saker fast jag inte får men jag vill ju hjälpa till. * Jag har så svårt att säga nej till maken som vill åka på alla sina möten och jakten och alla andra aktiviteter han har.
* Jag har så svårt att säga nej åt den äldre sonen som vill leka och busa men jag vill ju inte att han skall komma i kläm mera än han färdigt gör.
* Jag har så svårt att säga nej åt dessa som vill styra och bestämma saker som inte ens är deras sak men som man vet i slutändan att de bara vill hjälpa till!
* Jag har så svårt att säga nej till mig själv!!!

Detta gör att allt byggs på vi har 6 kalas, 1 dop, farsdag och julaktiviteter som kommer + FLERA sjukhus besök nu fram till den 24.12.
Så kör man med att men gud jag har ju inte så mycket,vad gör jag egentligen ingenting mot många andra som har jobb och sånt.
Läkaren sa jo du har också nåt och det är lika mycket och tungt som alla andra, du har haft en tuff graviditet, du blev uppskrämd med att ditt barn var svårt sjuk efter att ni legat med ert första barn i svininfluensa och tänkt missta det så kom nr 2 och vägen såg likadan ut,sen när allt verkade bli bra så börjar du blöda och blir behandlad flera gånger och med allt detta på så ska du orka vara ammande 2 barns mamma med ett hem och allt vad det innebär också..
Nå i mina öron så låter inte det som mycket det låter och känns som man ska va lat och att så har alla det ibland.Det finns de som har det värre osv

Så hur ska jag klara av att lära mig att säga NEJ då? När jag känner själv att jag orkar inget och jag tappar snart mig själv och hela allt rasar? Varför kan jag fortfarande inte säga nej?!

Då humöret försvann...

Tja vad kan man säga, denna graviditet har verkligen varit helt olik den förra, sjukskrivningar,illamående och kryckor. Man tycker att man fick allt och nu skulle det räcka men varför då? Jag menar vi tar väl hela paketet?!
Natten till tisdag bar det av till akuten då jag började stört blöda Jag går inte in på detalj och nämner det inget mera men så ni fattar att humör finns inte här denna vecka.
Beordrad vila nu och massa järntabletter, har fått hem 2 tabletter ifall jag börjar stört blöda igen och kontroll på Tisdag och ev lite mera.....

Men pappa i huset fyllde år och då man har en 4 åring så har man och vi myste till det så gott det gick.Nåt kalas blev det inte för maken har satt stop nu för allt,han hotade till och med att slänga ut saftmajan så jag vilar snällt och fint nu (har bara städat ett klädskåp).

Lite bilder av vårt kalasande vi 4:

Sonen garnerade en liten tårta!

Jag har lagt ut mina lyktor (ENDAST 3 i år)

 Sen måste jag bara visa min fina Kinaros som blommar och växer!:

 Lillebrors skyllt till barnvagnen har kommit och storebror sa åt lillebror att nu ska storebror skruva fast en skylt å dig så att alla bilar ser dig och vet vad du heter!

 Sen fick jag hjälp av 4åriga storebror med att safta också, Inga problem bara att torka upp det är ju bara det att detta var Aronia saft och det får man inte bort!Nåja lite rött här och där gör väl inget!?

Ha det bra alla!
Kram